kontakt. kom igen, se mig.
det spänner över bröstkorgen, handen om lungorna vill inte släppa. jag kan inte andas.
inte denna natten heller. när ska detta ta slut?
och tårar som brukar vara varma är kalla och jag fryser och skakar som en besatt.
nu när det släpper lite hyperventilerar jag. jag hatar dig nu för att du tvingar mig igenom detta. jag hatar dig för att du inte är här och jag hatar dig för att du inte svarar i telefon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar