Jag vill bara slänga det upp i ansiktet på dig. Sånna där ord som som är så chockande att dom nästan fysiskt känns.
Precis så vill jag göra, men vem fan vågar det?
Inte jag iallafall. I flera flera dagar har jag nästan gjort det, men så säger du något som sänker mig igen. Fyfan vad jag älskar dig.
Förstå det.
Du är min fallskärm när jag faller om natten.
Och fan för att jag aldrig kommer få kalla dig min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar