Ibland glömmer jag verkligen bort vart jag placerat mina fötter. Med stängda ögon kan mitt medvetande förflytta sig till en annan plats, så när jag slår upp ögonen, tappar jag nästan balansen. Jag blir alltid lika besviken.
Vet inte riktigt vad jag ska säga. Har idag promenerat ut alla orden ur huvudet. Så nej, att forma ihop meningar av en vardag jag inte riktigt kan pussla ihop känns lite oklokt.
Kommer du ihåg doften från en vitsippa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar