Lyssnar till lyckliga läten och en låt som faktiskt får hjärtat att väga mindre när jag andas. Nu kan man se vinden bjuda utslagna löv till dans, en vind som doftar drömmar.
Under mina lediga timmar slet jag i en glänta med att röja timmer. Svett blandades med lukten av fuktiga stubbar och granbarr. En kyligare atmosfär i trädens skugga. Ett träningspass för själen, filtrerar ut all irritation, och koncentrerar mig på principen att andas. Nu inser jag att min almanacka behöver andas, behöver de tomma fälten och kan behöva känna sig lite lättare. För just nu börjar mitt minne likna en vaxduk och allt som är viktigt bara rinner av. Allt som jag vill göra försvinner i saker som dödar min energi. Drunknar.
Idag drog jag huvudet ovanför vattenytan och började simma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar