Loveoholic

Sitter i välbekanta möbler, i välanvända skor med främmande känslor. Rytmer i hjärtslagen som aldrig funnits där. Kollar på kort på dig från förr, och det ända jag kan känna är lycka. Ja, det ska väl erkännas att det alltid har varit, men med förtroendet har lyckan vuxit i takt. Och om bambu är den snabbast växande växten i världen, då klår vi den den lätt. Från att bara du och jag till vi, var endast tiden det tog för hjärtat att pumpa runt en laddning blod ut i varenda ven i kroppen. Känna livet i hela kroppen. Jag får allvarligt talat anstränga mig för att detta inte ska bli så smörigt att man kräks.

Och det knoppar så utanför, vindarna är varmare och jag spenderar tid med att skapa låtlistor inför sommarens spektakel. Jag är redan så peppad att jag exploderar. Varenda klädesplagg jag köper klipper jag ut från dess sammanhang och klistrar fast på min kropp och springer sedan rakt in i sommaren. Hade kunnat skriva en jävla roman sommarlängtan. Projekt?