I drömmarnas land svarade jag ja på alla dina frågor och vaknade med stressen i magen. Men det var bara en dröm. Och helt plötsligt flöt timmarna segt som kolasås. Jag har tappat kollen på vilken dag det är och sover ungefär tolv timmar per dygn. Jag är himla redo för att lite härligt upptagen vardag ska sätta sig tillrätta i min soffa.
När jag ser på dig ibland, så tror jag faktiskt att universums saktar ner sin tidsfrekevns och sekunder blir minuter. Då ser jag alla detaljer som på film. Hur utmärkt min hand passar i din, hur våra steg alltid är synkroniserade trots att du har så långa fina ben, hur du får småsmå rynkor runt ögonen när du ler, när du tittar rakt på mig och hjärtat slår snabbare, hur mitt ansikte är skapat bara för att få vara tätt intill din hals, dina perfekta tänder som tittar fram mellan dina läppar, hur du spänner käkmusklerna när du funderar, formen på ditt huvud som på något otroligt märkligt sätt gör mig knäsvag. Och sen skrattar du och frågar mig vad jag håller på med. Det bästa ljudet jag vet.
Nej. Nu får det vara sluttramsat för denna gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar