Kaoset är nu ett faktum i vårat hem. Det är saker överallt. Vi vadar genom skit för att ta oss fram till soffan, behöver stänga av hjärnan med en dokumentär. Kvällarna fylls av dofter som får en vilja komma bort från asfaltsgator och avgaser. Och snart gör vi det! I sommar har vi lediga dagar, tillsammans. Ut på havet ska vi då och återvända till roten. Utan telefoner, internet, omvärld. Bara du och jag. Jag ryser av bara tanken!
Idag är jag ensam hemma. I skiten.
Men det är så jobbigt härligt att längta.. Svår känsla att definiera. Men i och med dessa timmar ensam får jag ordning i min hjärna igen. Och det lugn jag känner är helt främmande. Så totalt. Det känns som om jag befinner mig på havet med eka med betonggjuten durk. Tyngden, tryggheten, gör den stadig och klyver vågarna med bara en behaglig förnimmelse av rörelse. Åh. Det är medvinden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar