Nu har jag sommarlov. Till september. Tre månader och efter dessa kommer jag ha ett annat namn, framtiden runt mitt finger och vara en nyare version av mig själv. Dessa dagar har jag spenderat med att dricka vin med vänner och prata och prata. Bara vara i mjukisar med min man.
När den sista skoldagen var till ända och regnet piskade ner, åskan mullrade i de mörkt gråa molnen som täckte himlen. Vi hade en kalops på spisen och jag bakade röda vinbärs-muffins. Det luktade pion och sommarregn så otroligt mycket att vi bara stod och sniffade vid fönstret. På mornarna ligger vi länge i sängen och tittar på varandra och luktar på hud som blivit uppvärmd i solen och blivit täckt av fräknar.
Att hitta stigen tillbaka till det vi var och hade innan alldagliga problem översvämmade vår tid.
Men nu, att vara tillsammans. På alla plan.
Att vi ska ha pioner på bröllopet känns också så väldigt bra. Det är en sån otroligt vacker blomma med sin runda oskuldsfulla knopp som sedan exploderar i ett bladkaos som doftar så gott! Tänk att sedan få ha pionbuskar i trädgården och gå ut sommarkvällar när daggen lagt sig och lukta och minnas. Eftersom det finns få saker som är så friskt för minnet som dofter tror jag det är ett bra val.
Vi fnissar, knyter knopar till lyktorna, klipper vimplar och pratar om låtar. Det kommer verkligen hända.
Du och jag, Herr och Fru Bergstrand. Så himla bra och knäppt och pirrigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar